Julemys: Lucka 4

”På självständighetsdagen ska man baka pepparkakor” lyder ett av mina julebud, och för att kunna baka den 6:e ska degen blandas senast den 5:e, eller kanske redan i dag. Varje år testar jag lite nya degrecept och kryddkombinationer. Det här är årets, som blev en lite kryddigare variant.

Kryddiga pepparkakor
3 dl farinsocker
1½ dl mörk sirap
200 g smör
1½ msk kanel
2 tsk malda pomeransskal
2-3 tsk malen ingefära
2-3 tsk malen nejlika
1 tsk malen kryddpeppar
½ tsk finriven muskotnöt
1 ägg
1½ tsk soda
7-8 dl vetemjöl (jag använde extra grovt)

Koka upp smör, socker, sirap och kryddor i en kastrull. Låt svalna tills rumstemperatur och rör ner ägget. Blanda sodan med hälften av mjölet och rör ner i smeten, tillsätt sedan resten av mjölet. Ställ svalt att vila, minst över natten. Degen håller sig bra i kylskåp, gärna i en plastpåse så den inte torkar.

Julemys: Lucka 2

Jag är tyvärr inte riktigt lika pysslig som Nina, men jag har också gjort mitt för att bidra till julemyset. För detta pyssel behöver du a) köpa/rota fram en upphängningsbar tomte och b) hänga den på till exempel en vägg. Och vips har november blivit december.

Novembervägg.

Så här fint blir det:

Decembervägg.

Decemberplaner

Nina, jag tycker vi ska fira att november gick så smärtfritt, trots allt. Och jag tänkte att vi kan fira med att planera december lite. Om du igen skulle sätta upp ett mål eller två, vad skulle du välja då?

Att inte äta julskinka och att ta fram lite mer julprydnader, har jag lust att säga nu. Bara för att jag vet att det är två mål jag inte kommer att misslyckas med.
Men livet blir väl lite väl tråkigt om man alltid går den lättaste vägen. Så, här är mina seriösa mål för december.

1. Jag ska julpyssla.
   Eventuellt har jag tagit mej lite vatten över huvudet nu, men jag har några idéer som jag vill förverkliga. Ni får nog se dom här på bloggen. Och gör ni inte det så vet ni att det inte gick så bra. Okej?
2. Jag ska baka sju sorters kakor till jul.
   Nå inte precis sju, men kanske tre? Ja, tre sorters småkakor tänker jag baka! Kanel ess, schackrutor och kardemummakex tror jag det blir. Det måste jag ju lyckas med! Det finns väl en orsak att dom gamla klassikerna fortfarande hänger med.

Så Marie, nu är det din tur!

1. Jag ska vara ute mycket mer än i november.
   Mycket mer än under hela hösten, helst. Just november tillbringade jag mest i olika fortskaffningsmedel, sittande, och det känns som att jag inte vill upprepa det på ett tag. Så december ska vara min friluftsmånad.
2. Jag vill bygga pepparkakshus.
   Det gjorde jag ofta för nåt år sedan, men nu har det inte blivit av på en tid. I år ska jag, ett yttepyttelitet om inte annars.

Nina, en inspirationsbild till dig!

Den sista skörden

Det är dags att igen komma ihåg jordärtskockan, som i somras jobbade hårt som prydnad, till exempel här:

Tack vare de långa blomstjälkarna är den lätt att hitta trots att allt fint och gult vissnat ihop. Och rotar man runt hittar man plötsligt en hel middag:
Eller nåja, man får ju skrubba och skala och koka lite först. Men sen, så! Prima grönsaker i november.

 

Tryffeltårta för mörka kvällar

Den här tårtan är som kvällarna i november, mörk och mäktig och nästan lite överväldigande. Den håller länge, så du kan baka den en vecka i förväg utan problem. Skär i småsmå bitar och servera med vispgrädde och russin marinerade i rom.

En liten pyttebit var allt som fastnade på bild.

Tryffeltårta
300 g mandelmassa
3 msk kakao
3 dl grädde
600g choklad, ta så mörk som du gillar
2-3 msk rom (eller någon annan smaksättning, till exempel lite finrivet apelsinskal)

Riv eller hacka mandelmassan och blanda med kakao. Tryck ut i en springform (ca 24 cm) med bakplåtspapper på bottnen. Ställ i kylskåp.

Koka upp grädden och blanda ner chokladen. Rör runt lite medan chokladen smälter. Krydda med rom eller nånting annat du råkar hitta i skåpet, kanske nån trevlig konjak? Häll tryffelmassan på mandelbottnen och ställ svalt, gärna över natten.

(Obs! Ledsen för ledsen kvalitet på bilder, detta novembermörker äter visst all färg)

Hemmafruar testar: OPI Infinite Shine

Som den nagellacksnörd jag är har jag länge varit sugen på att testa OPIs Infinite Shine-kollektion. Enlig reklamen ska lacket hålla hur länge som helst och det finns förstås i en massa fräsiga färger. OPI är bäst på färger. Men – ett stort men – man borde visst köpa såväl under- som överlack och färglacket dessutom. Det känns ju som ganska mycket.

Men sen hamnade jag på hemmafruig eftermiddagsmanikyr och fick chansen att testa alldeles gratis. Jag valde No Stopping Me Now, mest för att jag tänkte att färgen passar bra med min kaffemugg. Och jag hade helt rätt.

Färgmässig fullträff!

 

Men hur höll det då? Bra, i 10 dagar, faktiskt. Och det var lätt att ta bort med alldeles vanligt nagellacksborttagningsmedel.

Här dag 8 eller 9, tror jag.

Så om någon vill ge mig dehär lacken i present blir jag jätteglad. Tack!

Överleva november, del 8

En sak som är värd att fira i november är att fönster som såg riktigt skitiga ut i augusti inte längre ser ut att behöva tvättas.

Augustismuts.

Novemberfräscht.

Fyra på fredag: En vecka snart slut

Saker man till exempel kan ha gjort:

Man kan ha åkt tåg.
Man kan ha hittat en flaska vin på sin terass.

Man kan ha sett några solstrålar då man är ute med häst.

Man kan ha råkat klä sig nästan identiskt med en vän.

Dagens…

…bästa: Att få planera följande capsule wardrobe. Det har faktiskt fungerat jättebra och jag har inte fuskat en enda gång. Ett plagg fick jag byta ut för det gav upp, och en kjol har bott i garderoben i tre månader alldeles arbetslös. December-januari-februari blir ännu bättre!

…äsch då: All lera! Det är hur halt som helst ute!

…att vänta på: Torsdagen, då Nerven som återkommer i ett och annat inlägg äntligen ska få träffa en Nervexpert.

…mest färglösa: Är den klena bäck jag upptäckte under ett av mina lunchäventyr.

Hur beige får man bli?

Överleva november, del 6

Det här låter alldeles förfärligt hurtigt men jag äter ganska ofta lunch framför datorn (obs! detta är inte den hurtiga delen) för att i stället gå ut på upptäcktsfärd på lunchtid (ja, detta är det hurtiga inslaget). Det finns ingenting värre än att sitta inne hela dagen, från mörker till mörker, så jag tar chansen att rymma lite. Och upptäcka, som sagt. Man kommer ganska långt på en halv timma.

Man kan till exempel upptäcka ett spännande hål!